Tuotetiedot
Kriegsmarine vid Abolands och Ålands sjö- och hemmafronter 1939-44, del 1.
Tematiken rör förhållandena i de åboländska och ålandska havsfronternas ryggområde under krigen 1939-44. Under dessa år inträffade förutom några smärre skärmytslingar inga formliga sjöstrider. Här belyses den verkningsfulla prägel tyska Kriegsmarine tryckte på skärgårdssamhället.
Ett helt system av kustfort uppfördes våren 1940 på Åland – för att snart demoleras. Från 1941 bygges ett nytt system av kustbefästningar upp igen medan Kriegsmarine etablerade sig i Skargårdshavet. En tysk minutläggningsflotta samlades vid Pensar i Nagu samtidigt som Airisto nyuppförda turisthotell på Stormalo i Pargas omformades till en tysk ubåtsbas. En massiv tysk underhållstrafik med 5 900 fraktfartyg passerade genom skärgården. Sommaren 1944 inrättade tyskarna marinbasen Rotbuche vid Aspo i Korpo.
Såväl Åbolands skärgård som Ålandsöarna drogs in i den marinmilitära verkningskretsen där det finlandska kustförsvaret och Kriegsmarine verksamt stödde varandra. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim erbjöd 1940-41 Tyskland sex gånger att besätta Ålandsöarna. De tyska, sovjetiska och svenska marinledningarna tog på sina respektive håll fram planer för att ockupera Ålandsöarna.
Den tyska ledningen ville emellertid inte ta emot Åland och avvisade därför varje gång Mannerheims erbjudanden att sätta sig fast på öarna. Tysklands intresse för Åland var ringa så länge så länge de finska kustforten och det svenska kustförsvaret samfällt tryggade malmtransporterna. Omkring 10 000 malmbåtar i tysktrafik stavade mestadels på svenska kölar inom det svenska territorialvattnet. Malmtraden försiggick i skydd av svenskt kustartilleri och minfält samtidigt som svenska ubåtar och kustflottan säkrade transporterna från havssidan.
Sensommaren 1944 kom Finlands omsider tillbakaslagna anfallskrig till vägs ände. Kriegsmarine drog snöpligen sina färde, sovjetkonsulatet återvände till Mariehamn och kustforten på Åland demolerades ännu en gång. Skärgårdshavet fick en ny roll som basområde för de sovjetiska örlogsoperationerna söderut.
Bokverket förmedlar en rad nya upplysningar om de styrandes talrika intriger och händelser som förträngts i historieskrivningen och det kollektiva minnet. Profesor Lars Westerlund har lett statliga utredningar i Statsrådets kansli och Riksarkivet. Han har publicerat studier om förvaltning, lokal- och regionalhistoria, konst & antik, spritsmuggling och biografiska studier.
Pärmfotot föreställer godsfrun på Högsar Dagny Schauman. Hon var chefslotta i Nagu och passade sommaren 1941 upp det tyska marinbefalet i Pensar.
Arviot
Tuotearvioita ei vielä ole.